LARS-OLOF EJSTES - spelade hem Silvermärket på tredje försöket.

Lars Olof Ejstes (1954) blev Riksspelman i Gävle 1972 och han minns det väl. "Ja, jag var 17 år och jag hade stor respekt för äldre spelmän. En spelman som var respektingivande var Ture Gudmundsson som satt i juryn även denna gång. Jag spelade Älvdalslåtar och en nykomponerad gånglåt. Det var högtidligt och jag kände mig väldigt stolt över att ha tilldelats Silvermärket. Vad jag kommer ihåg så var det inte så många riksspelmän i min ålder just då", säger Lars-Olof och han minns rätt. Samma år fick visserligen Gert Ohlsson, Kalle Almlöf och Anders Rosén Silvermärket och de var bara 6, 7 respektive 8 år äldre än Lars-Olof. Sen är det stort kliv till Hans Bryntesson som var 33 år äldre, Tage Johansson från Tenhult som var 35 år äldre och Algot Wallenhed som var hela 45 år äldre än 17-åringen Lars-Olof.

Spelar instrument: Jag spelar fiol, durspel, dragspel och nyckelharpa,

spilåpipa. Favoritstämma: "Andrastämman” och ”Kompet”, men också

Ransäterstämman och Odensåker. Folkmusikaliska förebilder: Kalle Almlöf, Jon Eric Öst och Benny Andersson. Påhl Olle var den som betydde mycket för den tid när jag började med stämspel.

HÅKAN FRYKMO - hade dansare med sig vid uppspelningen.

Håkan Frykmo (1960) har spelat folkmusik sedan han var 15 år och när jag frågar honom om varför han ville bli riksspelman berättar han med inlevelse: "Som ung rebellisk folkmusiker i slutet på 1970-talet tyckte jag mig uppleva en värdeskillnad mellan olika folkmusiktraditioner. Den sydostsvenska, rytmiskt stadiga folkmusiken, intimt förbunden med dansen tyckte jag var något styvmoderligt behandlad gentemot krokiga svävande Dala- och Hälsingelåtar. Varken då eller nu tyckte jag illa om denna musik men jag upplevde att det fanns de som inte tyckte att min låttradition, den Sörmländska, var god nog. Samma sak upplevde jag med mitt instrument – klarinetten gentemot fiol och nyckelharpa. Det var detta som drev mig till att spela upp för zornmärket. Jag ville söka bekräftelse dels för klarinetten som folkmusikinstrument och dels för den dansmusik som är så typisk i den sydöstra delen av vårt land. Att få märket för egen del var inte alls viktigt i sammanhanget då. Vid det första försöket 1980 på Skansen lyckades jag nog visa vad jag var ute efter med mitt spel då orden ”dansant”, ”Södermanland” och ”klarinett ” hamnade i motiveringen för bronset. Andra gången var jag inte lika glad åt att bli bedömd med ordet ”frejdigt” som för mig var det samma som ”klämkäckt”. Tredje gången gillt blev det 1983 då jag även hade dansare med mig vid uppspelningstillfället. Juryn såg glad och nöjd ut och den något krångliga motiveringen till silvret prickade in alla punkter jag själv ville framhålla."

Favoritstämma: Just nu (2010) ligger den lilla stämman i Tjällmo och festivalen på Valö mig varmt om hjärtat (båda i Östergötland). Folkmusikaliska förebilder: Edvard Pettersson, Ivar Boström, Axel och Elna Andersson, August Frank, Karl Pettersson och Erik Nilsson.

DITTE ANDERSSON - upplevde det först som ett antiklimax.

"Det var ett antiklimax när jag fick silvermärket", minns Ditte Andersson (1954) som mottog märket i Stockholm 1980. "Året innan fick jag inget märke, men det fick däremot mina två spelkompisar och det kändes väldigt märkligt. Så, när jag äntligen fick märket 1980, så hade jag fått veta att jag kommit in på Musikhögskolan i Stockholm. Och den upplevelsen var så överväldigande så att silvermärkesglädjen drunknade nästan i den." Så här 30 år efteråt värderar hon dock Silvermärket högt. "Ja, i vissa sammanhang fungerar det fortfarande som en kvalitetsstämpel" avslutar Ditte som också komponerar egen musik; allt från folkmusik till jazz och rockballader. (Foto: Cajsa Ekstav).

Spelar andra instrument (förutom nyckelharpa): Fiol, sång, piano och lite gitarr. Folkmusikaliska förebilder: Ingen uttalad, men självklart älskar jag de genialiska äldre spelmän jag träffat, som Eric Sahlström och Viksta Lasse, Hasse Gille, Curt och Ivar Tallroth med flera. Andra favoriter är Kalle Almlöf och Björn Ståbi, både för deras spel och deras förhållningssätt till livet. Spelar mest musik från (landskap): Uppland.

Länkar med Ditte: www.ditteandersson.se