Det blev tredje gången gillt för regissören, förattaren och riksspelmannen Per-Ola Björklund (1955) från Bjursås i Falu kommun. Första uppspelningen var 1979, andra var 1981 och tredje ägde rum 1982. "Det var en trevlig och avspänd miljö i Gamla Linköping. Jag hade övat mycket på de tre Västerdalslåtarna och kände mig väl förberedd. Tidigare uppspelningar och bedömningar hade jag stor nytta av", berättar Per-Ola. Vad betyder titeln Riksspelman för dig? "Glädjen att vara Riksspelman har inneburit intressanta spelningar, bland annat vid Världsutställningen i Sevilla, Nobelfesten, spelningar åt Utrikesdepartementet i Mexico. Vid visningar av mitt konstnärshem Jämtbogården i Bjursås har jag berättat för turister om hur det går till att bli Riksspelman samt bakgrunden med Anders Zorns arbete." Vad tycker du om att Silverakademien startade? Det är trevligt att Silverakademien blivit verklighet. Det är viktigt att vi som kämpat, övat och satsat pengar för att bli Riksspelmän får träffas, känna gemenskap och utbyta kontakter och erfarenheter. Tack!" måndag 31 augusti 2009
PER-OLA BJÖRKLUND - tredje gången gillt!
Det blev tredje gången gillt för regissören, förattaren och riksspelmannen Per-Ola Björklund (1955) från Bjursås i Falu kommun. Första uppspelningen var 1979, andra var 1981 och tredje ägde rum 1982. "Det var en trevlig och avspänd miljö i Gamla Linköping. Jag hade övat mycket på de tre Västerdalslåtarna och kände mig väl förberedd. Tidigare uppspelningar och bedömningar hade jag stor nytta av", berättar Per-Ola. Vad betyder titeln Riksspelman för dig? "Glädjen att vara Riksspelman har inneburit intressanta spelningar, bland annat vid Världsutställningen i Sevilla, Nobelfesten, spelningar åt Utrikesdepartementet i Mexico. Vid visningar av mitt konstnärshem Jämtbogården i Bjursås har jag berättat för turister om hur det går till att bli Riksspelman samt bakgrunden med Anders Zorns arbete." Vad tycker du om att Silverakademien startade? Det är trevligt att Silverakademien blivit verklighet. Det är viktigt att vi som kämpat, övat och satsat pengar för att bli Riksspelmän får träffas, känna gemenskap och utbyta kontakter och erfarenheter. Tack!" onsdag 26 augusti 2009
PONTUS ESTLING -frilansande gränsöverskridare.
Pontus Estling (1979) fick sitt Silvermärke 2004 för spel på klarinett. "Det var en afton i mitten av juni. Juryn såg ganska sliten ut efter en hel veckas uppspelningar, men verkade lite piggare när jag hade spelat upp mina låtar. Det blev en kanonkväll! Inte bara jag blev riksspelman denna kväll, utan även min sambo Kersti Johansson. Vilken fest!" Förutom att frilansa som folkmusiker jobbar Pontus som ställföreträdande konsertmästare i Arméns Musikkår. "Där har jag arrangerat en brudmarsch från Revsund som jag själv inleder med en vallåtsimprovisation. Ur kåren har jag också satt ihop en folkmusikensemble - Swedish Army Folk Music Group. Musik = möjligheter" avslutar Pontus.måndag 24 augusti 2009
ERIKA RISINGER - svävar ut från mötet med juryn.
Erika Risinger (1984) fick sitt Silvermärke 2007 på första försöket och hon minns det som om det vore igår, åtminstone minns hon känslan efteråt. "När jag spelar märker jag att jag blir filmad av en av jurymedlemarna. Jag tänker att det är för att de ska syna mig riktigt i sömmarna. Samma eftermiddag får jag reda på att jag blivit riksspelman! När jag går för att höra vad juryn har att säga om uppspelningen möts jag av mängder av komplimanger från hela juryn och Peter Pedersen tar fram sin kamera för att visa ett videoklipp och säger något i stil med: "Kolla på det här. Det här var så himla bra!" Jag fullkomligt svävar ut från mötet och tänker att livet är GÖTT! Vad betyder titeln Riksspelman för dig? "Att bli riksspelman kändes för mig som ett steg på vägen mot ett väldigt roligt yrkesliv. Sedan jag blev riksspelman har jag börjat intressera mig mer för musikens ursprung och musikerna bakom musiken jag spelar.onsdag 19 augusti 2009
THUVA HÄRDELIN - med en oförglömlig uppspelning.

Thuva Härdelins uppspelning för Zornjuryn 1985 liknar ingen annan. "Jag hade gått på musiklinjen på Kapellsberg i två år, men slutade jag för att ta ett jobb som diskare på en restaurang i Härnösand. Min farfar Sven hade anmält mig till uppspelningen två år i rad. Och det gjorde han det här året också och uppspelningen var ju i Härnösand, så han tyckte det var ett bra tillfälle. Jag stog och diskade den dagen och kände inte alls för att spela upp. Sen slumpade det sig så, att Eiwor Kjellberg (också Riksspelman) kom till restaurangen och åt lunch. Ungefär samtidigt gick man ut med en efterlysning på lokalradion, där man sökte en Thuva Härdelin som skulle spela upp för Zornmärket samma dag. Det var inte klokt! Min chef kom in till mig i köket och sa; ”du är efterlyst, varför åker du inte dit?” Sen fick Eiwor reda på att jag stod och diskade inne i köket, så hon ordnade en ny uppspelningstid till mig på något sätt och sen åkte vi dit. Jag fick spela upp sist av alla. Och fick märket!" Musikalisk hemvist: Hälsingland. Folkmusikaliska förebilder: Oj, jag har flera. Min far, farfar och farfars far som alla var spelmän. Per Gudmundson, Ola Bäckström, O'tôrgs-Kaisa, Fredrik Lind. Men det finns väldigt många andra som jag influeras av; Thomas von Wachenfeldt är rolig att spela med till exempel. Och det är även Hanna Tibell och Jeanette Eriksson. Länkar med Thuva: www.myspace.com/thuvaochjeanette
PETER "PUMA" HEDLUND - musik som länkar samman dåtid med nutid och framtid.
Peter "Puma" Hedlund (1957) tycker att Riksspel-man är en heders-titel som man ska bära med stolthet, vilket han också gör. Men upp-spelningen var dramatisk. När han spelade upp för Silvermärket på kromatisk nyckelharpa 1975, var han faktiskt skadad. "Jag minns inte så mycket från uppspelningen, men jag hade höger långfinger i paket efter att ha klämt det i en bildörr kvällen innan. Tur att det inte var vänster..." Efter att ha fört en tynande tillvaro i miten av 1900-talet har nyckelharpan och dess musik utvecklats mycket på sistone och här har Peter spelat en viktig roll. Instrumentet finns idag i alla världsdelar och är mycket populärt i bland annat USA och Japan.tisdag 18 augusti 2009
CHRISTINA FROHM - vill att fler ska känna till Silvermärkets betydelse för folkmusiken i Sverige.
När Christina Frohm (1948) blev Riksspelman 1966 var det på historisk mark; i Gesunda där Anders Zorn anordnade den första spelmanstävlingen 1906. Christina var bara 18 år när hon fick Silvermärket och hon studerade då vid Stockholms Musikpedagogiska Institut. "När jag sitter i zornmärkesjuryn gläds jag åt att unga spelmän vill prova på att spela upp. Många vill spela upp för att få juryns synpunkter och tycker att samtalen efteråt är det viktigaste" säger Christina som är ordinarie juryledamot sedan 1992. "Titeln står för kvalitet och en viss status har den ju också. Alla vet att det är något fint att bli Riksspelman, men de flesta vet inte riktigt vad den innebär."TONY WRETHLING - hans folkmusikaliska hjärta slår för Gästrikland.
Att Tony Wrethling (1951) är en eldsjäl inom folkmusiken i Gästrikland, råder det nog ingen tvekan om. Allt började när Tony ackompanjerade sin dragspelande morfar och sen gick det väldigt fort. När Tony fick Silvermärket och titeln Riksspelman 1976 blev han förvånad. "Jag hade ju bara spelat fiol och folkmusik i fyra år, så jag blev väldigt förvånad."Vad betyder titeln Riksspelman för dig? "Det är en bekräftelse på att man förstått folkmusikens uppförandepraxis. Även människor som inte lyssnar på folkmusik känner till begreppet Riksspelman och förstår att det är något utöver det vanliga" avslutar Tony som fick det åtråvärda Guldmärket 2005 och som även är suppleant i Zornjuryn sedan 2006.NINNI CARR - tycker att folkmusik gör livet värt att leva.
Ett ord man kommer att tänka på när man ser och hör Ninni Carr (1962) musicera, är glädje! Ninni är idag metodiklärare på Musikhögskolans folkmusiklinje i Malmö och hon frilansar även för Musik i Syd, framför allt med olika barnproduktioner. Kunskapen, pedagogiken och glädjen har hon använt för att utbilda och entusiasmera sina egna barn; Elna och Ale som också är riksspelmän. Vad minstingen Alma har för musikaliska planer vet man aldrig, men om även hon lyckas med bedriften att spela hem Silvermärket skulle familjen Carr vara den enda familjen i Sverige med 100% Riksspelmän. Ninni spelade upp 1983, 1993 och 1999 innan hon lyckades övertyga juryn 2001. "Ja, jag spelade en låt och sedan applåderade de. Jag blev väldigt överraskad", berättar Ninni och när jag frågar henne om vad folkmusiken betyder för henne, utbrister hon; "Folkmusik gör livet underbart att leva!" lördag 15 augusti 2009
CALLE HERNMARCK - instrumentmakare med hjärtat i Jämtland.
När Calle Hernmarck (1945) fick Silvermärket på bockhorn 2002 var han på hemmaplan, i Vemdalen. Han var en av de som ansökte om att få anordna uppspelningarna och eftersom han jobbade på kansliet hela veckan, ville han passa på att spela upp för juryn. "Ja, jag var ordförande i vårt förbund och jag var ju ändå där. Det blev silver direkt, vid första försöket. Kul!" Hur reagerar folk när du säger att du är Riksspelman? "Jag märker att titeln gör intryck på folk. Jag är stolt över att kunna kalla mig Riksspelman". Calle arbetar som förskolärare i Lugnvik, Östersund. Han anordnar studiecirklar, kurser och workshops och är dessutom en framstående instrumentmakare, med en alldeles egen specialitet: vallhorn av främst bock. fredag 14 augusti 2009
O'TÔRGS-KAISA - vill bevara och utveckla folkmusiken i norra Hälsingland.
torsdag 13 augusti 2009
KARIN WALLIN - tycker att Riksspelman är en kvalitetsstämpel.
Karin Wallin (1960) fick Silvermärket 1993 och hon minns uppspelningen väl: "Det var ju så himla nervöst. Dessutom hade jag bara förberett tre låtar, så när juryn ville höra en till försökte jag komma undan och slippa......men det gick dom inte med på, så jag fick bara ta en i högen. Det blev en menuett." Minns du något mer? "Ja, ett annat minne som jag bär med mig är att jag fick Silvermärket på en låt som bara hade dykt upp i huvudet, från ingenstans, när jag satt på sjukhuset hos min far sommaren innan, där han dog i cancer. Jag bestämde redan då att jag skulle spela upp den nästa år, men jag visste inte vad det var för en låt. Jag letade hela året, men det var först tre dagar innan jag skulle spela upp som jag hittade den. Jag visste ju inte ens om den var skånsk, men det var den. Med tanke på att det är min fars forskning som banat min väg så känns det som att han på något sätt ändå fick vara med om silvret." Vad betyder titeln Riksspelman? "Mycket! Det är en kvalitetsstämpel att visa upp när jag söker speljobb. Och de dagar när spelet inte flyter på som jag önskar så är det gott att veta att medaljerna ligger i lådan! (Karin Wallin har även fått Zorns Guldmärke, 2007).JENNY BENGTSSON - fick sin uppspelning förevigad i dokumentärfilm.
Jenny Bengtsson (1973) tvekade inte en sekund när hon fick frågan om hon ville ha sin uppspelning inför Zornjuryn dokumenterad på film. Det var 2008 i Delsbo och filmen slutade så som filmer brukar sluta; lyckligt! Hon fick sitt Silvermärke och titeln Riksspelman och nu har alltså uppspelningen blivit en dokumentärfilm med namn Zorns Silver. Är det något särskilt hon minns från uppspelningen? "Jag hade ju en dokumentärfilmare i hasorna hela tiden så det var ju lite annorlunda, haha! Sen glömde jag bort en låt men fick lite hjälp av juryn." Vad betyder titeln Riksspelman? Kvalitet och självförtroende. Nu vet jag att jag kan, nu kan jag odla mitt spel."HANS EDERBORG - hans hjärta slår för norra Hälsingland.
SVEN LJUNGBERG - tycker om att spela till dans på enradigt dragspel.
När Sven Ljungberg (1953) fick Silvermärket 1992 var han den tredje spelmannen som fick det på enradigt dragspel. Först att lyckas med den bedriften, att bli Riksspelman på enradigt dragspel var Mats Edén som fick det redan 1979, sen kom Arne Modén som spelade hem märket 1986 i Mora. Sven minns att juryn reagerade på att han hade låtarna i direkt tradition. "Ja, jag spelade ett par låtar efter Oskar Andersson i Mangskog och det tyckte man var märkligt". Annars tycker han om att spela till dans. "Ja, jag gillar att spela till dans, framför allt med det enradiga spelet, där varje ton görs för sig och där mycket handlar om att vända instrumentets inbygda begränsning till dess styrka." Hur viktig är titeln? "Det kändes som ett erkännade både av mig själv som folkmusiker och för durspelet som folkmusikinstrument".JEANETTE ERIKSSON - blev Riksspelman när hon var 16 år.
Jeanette Eriksson (1986) hade en lång resa i kroppen när hon anlände till Vemdalen sommaren 2002. Hon minns uppspelningen mycket väl. "Ja, jag minns bland annat att juryn var väldigt trevlig och drack Ramlösa. Jag hade tidigare bestämt att om juryn såg sträng ut skulle jag låtsas att de var en flock kor. Men det behövdes inte - det var kul och spännande att spela upp. Det betydde mycket att nämnden, sekretariatet och arrangörer hade ett väldigt trevligt bemötande. Speciellt en person tog väldigt fint hand om mig - Gertrud Nygren. Hon jobbade i sekretariatet. Vi har kontakt sen dess. Den vänskapen var den andra stora "vinsten" jag fick i Vemdalen, vid sidan av Silvermärket." Vad betyder titeln Riksspelman? "För mig var det - och är fortfarande - ett personligt erkännande och en stor uppmuntran att fortsätta utvecklas på mitt instrument. Eftersom det inte hade hänt på över 20 år att någon så ung, jag var 16 år, hade fått Silvermärket vid första uppspelningen blev jag mycket uppärksammad i media och i andra sammanhang. Titeln hjälpte mig på så sätt till fler spelningar, många intressanta möten med människor och därigenom har jag fått uppleva mycket. Jag fick spela i sammanhang där jag annars kanske inte skulle fått spela - t.ex. i P3 via telefonlur (!) från ett högfjällshotell i Härjedalen. Det är sådant man sent kommer att glömma, haha!"tisdag 11 augusti 2009
ÅSA JINDER - har gått sin egen väg och sökt sitt eget uttryck.
När Åsa Jinder (1963) blev Riksspelman på nyckelharpa 1979 var hon bara 15 år och en av de yngsta någonsin att få Silvermärket. Är det något särskilt hon minns från uppspelningen? "Ja, jag minns att Gert Ohlsson i juryn gav mig en servett med kaviar på för att torka av handsvett på!" Vad betyder titeln Riksspelman för dig? "Eftersom jag blev den yngsta genom tiderna att få Silvermärket på nyckelharpa, så användes titeln i marknadsföringen av mig i början av min musikkarriär." Är det något annat du vill förmedla här? "Jag har gått min egen väg och hela tiden sökt mitt eget uttryck, det har fallit sig naturligare än att benhårt hålla sig till en tradition. Jag hade kunnat spela vilket instrument som helst, min resa hade sett likadan ut. Fördelen med nyckelharpan är att det är ett fantastiskt uttrycksfullt instrument, även om det är ovanligt. Men mest drivs jag av att uttrycka mig, i ord och toner och det har färgat hela min karriär."PETER PEDERSEN - jurymedlem och Riksspelman på träskofiol.
Peter Pedersen (1960) föddes i Malmö och arbetar idag som Distriktläkare i Västervik, där han också är bosatt. När han fick Silvermärket på träskofiol i Linköping 1982 var det på femte försöket och Peter minns det mycket väl. Men frågan är om han inte minns det första försöket, i Uddevalla 1974, ännu bättre. "Jag kom in och skulle spela upp både på träskofiol och fiol. Men jag hade glömt att spänna stråken under första låten så jag fick spela låten vid spetsen av stråken för att inte träet skulle gå emot strängarna. Jag kom mig inte för att starta om låten med spänd stråke, för jag trodde inte man fick det. På efterföljande låtar spelade jag med spänd stråke och erövrade ett diplom "Som uppmuntran till fortsatt spel av skånelåtar". Vad betyder titeln Riksspelman? "Den är ett bevis på att man kommit en bit på väg och det man själv vurmar för uppskattas av andra. Det är även en del status förknippat med märket, men framför allt ett ansvar att förvalta låtarna och vara en god förebild. Sen tycker jag det är allt viktigare att uppmuntra yngre spelmän."