måndag 28 december 2009

RICKARD NÄSLIN - ville lära juryn de östjämtska sextondelspolskorna.

"Timmarna före uppspelningen tillbringade jag i en skolsal i Forsa i Hälsingland och slipade på Fridolfstråk; de östjämtska sextondelspolskor jag valt att spela upp på. Året var 1978 och Thore Härdelin satt i juryn, han kände till att jag och Göran Andersson gjort inspelningsresor i österled för att lyfta fram traditionerna efter Mikael Rapp; något som kanske var till min fördel då en jämtpolska annars var synonymt med en polska av trioltyp, alltså en Lapp-Nilspolska." Annars är det Lapp-Nils repertoar som ligger Rickard Näslin (1947) varmast om hjärtat. "Ja, rent stilmässigt är den väldigt särpräglad i förhållande till övrig svensk polskrepertoar. Lapp-Nilspolskorna är mer besläktade med de norska från exempelvis Verdal och Gudbrandsdalen, än med andra västsvenska traditionsområden. Det finns ett antal ålderdomligare polskor som är som långa sagor, eller som aflyssnade av fjällbäckarnas porlande och som - i kraft av sina oberäkneliga "krumsprång" och vändningar - utgör mina främsta favoriter".
Musikalisk hemvist: Främst låtar från Jämtland, Dalarna och Tröndelag och periodvis en hemlagad repertoar av låtar som bär influenser från alla möjliga traditionsområden, så kallade Rödölåtar. Folkmusikaliska förebilder: Jag tillbringade stora delar av 70-talet med att tillsammans med Ville Roempke och de andra i Leikstulaget åka omkring bland "gubbarna" i Västjämtland, främst Offerdal, för att "rädda levande låtskatterna undan förglömmelsens mörker". Vi härmade och tog intryck av oskolade traditionsspelmän som Ante Falk med flera; såväl fioltekniskt (fiolen mot bröstet eller hängande i en slips!) som musikaliskt ("gammeltunga"=kvartstoner). Därefter har det mest gått utför, nu för tiden har jag inga direkta förebilder men många har passerat revy genom åren: Sven Nyhus, Pers-Hans, Björn Ståbi och många andra.

Inga kommentarer: