Det var en något förkyld Jeanette Eriksson som kom förbi för att spela och bli intervjuad till min dokumentärfilm om svenska riksspelmän och kvinnor. Jag hade hört mycket om Jeanette och hon var precis så glad och öppen som jag förväntat mig. När Jeanette fick Zornmärket vid första försöket, i Vemdalen år 2002 var hon bara 16 år, vilket gav henne stora rubriker i TV och tidningar. Vi pratade mycket om hur titeln "Riksspelman" förändrat henne, både som person och som musiker och sen blev det många berättelser och minnen från hennes relativt korta med mycket händelserika karriär. Och sen blev det musik! Slängpolska efter Jöns Andersson Ryberg fick jag höra såväl på hennes vanliga fiol som på barockviolinen, intressant test tyckte vi båda. Jeanette spelar med stor känslighet och med karaktäristiska fraseringar, nästan som om hennes barockrepertoar och hennes folkdanslåtar vidrör varandra, möts i ett tonspråk som känns väldigt personligt och nära, åtminstone för mig.
Nu ska jag sätta mig och lyssna igenom intervjun igen, markera avsnitt som blev extra bra och som känns relevanta att ha med i filmen. Det finns mycket att välja på! På tisdag bär det iväg till Perstorp där Pax, Patrik och Jenny ska träffas och spela. Det ser jag fram emot!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar