Ordförande i Viksta Lasse-fan club?

Du börjar kanske tro att jag kvoterar in de olika riksspelmännen, att jag försöker blidka olika viljor och önskemål - att alla landskap ska få plats i filmen. Det är helt fel! Det råkar bara bli så och det är jag tacksam för. Erika som har rötterna i Vendel, Tierps kommun blev riksspelkvinna genom att vårda det musikaliska arvet efter Viksta-Lasse, med stor hjälp av Bosse Larsson som betytt mycket för Erika. Jag fick inte tillfälle att höra Erika spela i Stockholm; vi träffades på Moderna Muséet och filmkameran väckte tillräckligt mycket uppmärksamhet i sig - en låt på fiolen skulle definitivt ge oss fel sorts uppmärksamhet den här söndagen, tyvärr! Men det blev ett bra samtal om drömmar, drivkrafter och förväntningar och om låtar som BÖR spelas på ett sätt och som man kanske VILL spela på ett annat sätt. Återigen; hur mycket ska man konservera och hur mycket ska man tradera och vem har tolkningsföreträde? Känns som att jag fastnat lite i den här frågan, ska försöka frigöra mig från den snart, men den är väldigt relevant om man pratar om silvermärket och om ansvaret som det bär med sig. Förutom det kan jag lugna alla som bryr sig; det här kommer inte bli en kritisk, anklagande film. Det här kommer bli en upplysande film som förhoppningsvis inspirerar flera musiker att försöka prägla och påverka svenskt folkmusikliv genom att spela upp för den stränga zornjuryn.  Nu har jag bara två intervjuer kvar. Sen ska jag in in studion och redigera, oj så kul det ska bli!